Läsarröster:
En läsare från Engelsberg skriver att hon läst mina böcker med förtjusning, eftertanke, sorg och glädje. De är som en väl sammansatt måltid med välbalanserade smaker, fulla av njutning.
En läsare i Norrtälje skriver så här om boken Fyra generationer kvinnor: Boken är JÄTTEBRA. Läsningen var en njutning, boken var svår att släppa, du skriver så bra så man lever sig verkligen in i historien.
Du har en enastående enkel. självklar, lättsam och fin faktastil i dina böcker. Det är underbart att läsa dem, skriver en trogen läsare.
Recension: Från Rörstrand till Rio av Anita Hammarstedt
Och boken handlar om någonting jag inte visste ett dugg om tidigare, nämligen att samtidigt som en massa folk emigrerade till USA så fanns det också de som emigrerade till Brasilien. Det var nånting helt nytt för mig och väldigt intressant att läsa om. Det var riktigt roligt att läsa om familjen Erikssons liv vid Rörstrand porslinsfabrik och speciellt intressant var det att läsa om hur arbetarna fick köpa ”felaktiga” varor billigt. Det är nämligen så att jag en gång i tiden fick ett stort fat av min svärmor, som hon i sin tur fått i present av en gammal dam på 60-70-talet. Det är ett Rörstrandsfat och med ledning av stämpeln räknade vi snart ut att den var från slutet av 1800-talet. Men det finns en sak till som gör den lite speciell och det är att den har några ”fel”, t ex så har mönstret inte riktigt hamnat rätt. Så det var riktigt roligt att läsa i boken om hur arbetarna köpte sådana här varor. Livet för en emigrant var inte lätt på den tiden vart man än åkte, men att det var värre i Brasilien än i USA är jag inte förvånad över. Det måste väl ändå ha varit rätt så ovanligt på den tiden att någon lyckades ta sig tillbaka hem från Brasilien? Men tur var väl det så att en släkting nu kan berätta om hans resa. Från Rörstrand till Rio är en lättläst och intressant berättelse om någonting som många nog inte vet så mycket om. Och nu när jag läst den här boken och lärt mig något nytt så är jag väldigt sugen på att ta reda på mer om emigrationen till Brasilien. Recensionen gjord av Boklysten 24 augusti 2017.
Recension från BTJ
Jag har fått en helt igenom positiv recension från BTJ av Från Rörstrand till Rio där Inger Wassenius skriver bland annat, ”Det är en stark skildring av en arbetarfamiljs kamp för tillvaron under slutet av 1800-talet. Författaren skildrar miljön både i Stockholm och Brasilien så fint. Hon skriver personligt men inte sentimentalt och som läsare grips och upprörs man över familjen Erikssons öde.”
Några läsarröster om Från Rörstrand till Rio
Hon har levandegjort Rörstrandsmiljön på ett ”Fogelströmskt” sätt.
Boken är svår att släppa när den är färdigläst. Man undrar hur det går sedan för familjen Eriksson.
Kommer det en uppföljare? Ja, den kom i maj 2019, De som återvände berättar fortsättningen om familjen Eriksson, mellan 1892-1965.
Minnenas Journal
I en tvåsidig artikel i Minnenas Journal (nr 3/2017) presenteras Anita Hammarstedt och hennes skrivande om framför allt boken Fyra generationer kvinnor. Journalisten Torbjörn Österholm jämför henne med Per Anders Fogelström.
Tillfälligheter
Publicerad på Boklysten
Barbro och Eva-Marie är bästa vänner sedan första klass. Deras vänskap är en stark tråd genom hela romanen. Barbro lever i en lycklig familj tills olyckan drabbar dem.
Eva-Maries mamma är död och hon bor ensam med sin pappa. Ibland kör pappa taxi på nätterna och då sover hon över hos moster och morbror.
Per är skolkamrat med Barbro några år innan han flyttar till Katrineholm. När han återvänder till Stockholm efter några år träffas de ett kort ögonblick. Något uppstår mellan de båda, men Per tvingas in i ett olyckligt äktenskap med Lena.
Vi får följa dessa tre personers liv och hur deras vägar korsas då och då. Allt kunde ha varit annorlunda om bara…”
Fyra generationer kvinnor
Jag har läst ”Fyra generationer kvinnor” av Anita Hammarstedt. Det är en historisk roman, eller kanske krönika, som börjar 1808 och tar oss med ända till andra världskrigets slut 1945. Mycket hinner hända, från bondesamhället får personerna i boken uppleva hur radion, kameran, ångloket och annat gör sitt intåg i världen. Men även två världskrig och Spanska sjukan som tar många liv. Kvinnorna heter Christina, Emilia, Olga och Sigrid. De är dock långt ifrån de enda personerna i boken, det är gott om syskon i varje generation som gör att släkten växer. Ibland har jag nästan svårt att hålla reda på vem som är vem men så blir det naturligtvis i en släktkrönika som spänner över så lång tid. Till stor del utspelar sig berättelsen i Sörmland men delvis, framför allt i sista generationen, även i Stockholm. Det slår mig när jag läser hur lika och ändå hur olika livet ter sig på bara fyra generationer. Från dotter till mormorsmor är ju inte så lång tid och ändå hinner mycket hända i omvärlden. Samtidigt kan många av problemen vara de samma.
När fyra generationer kvinnor ska samsas i en och samma bok blir det många barn som föds, barnafödandet sker tätt, såväl i verkligheten som i berättelsen. Jag kan möjligen uppleva att en enda bok är för liten yta för alla dessa intressanta kvinnors öden att samsas om, det är närmare 150 år på 365 sidor så det går undan, och hade gärna sett att de fick ta mer plats, så att deras personligheter kunde fördjupas ännu mer och jag som läsare fick lära känna dem bättre.
Språk och ordval känns rätt för tiden, boken innehåller en hel del tidsenlig fakta och jag anar att ett ambitiöst researcharbete ligger bakom. Kvinnorna i denna berättelse har förresten även fått en blomma gemensamt och det är vitsippan, som i någon form dyker upp i varje generation och som även pryder bokens omslag.
Anita Hammarstedt har tidigare givit ut sin självbiografi i boken ”Mitt liv”.
Boklysten
Att tjäna som piga tills man gifte sig var det vanliga, men flera av dem visade sig också vara duktiga entreprenörer, samtidigt som de tog hand om hem och barn.
Fyra generationer kvinnor utspelar sig framför allt i de sörmländska samhällena Malmköping och Valla, men också i det snabbt växande Stockholm.”
När man läser om Christina, Emilia och Sigrid blir man helt förundrad över hur de orkade. Inte nog med att de födde massor av barn (av vilka alla inte överlevde) men så tog de också hand om hemmet och barnen och som om det inte var nog så såg de också till att ha någon sysselsättning som bidrog till att få in extra pengar till försörjningen. Det är rent häpnadsväckande hur driftiga kvinnorna var på den tiden. Intressant är också att följa familjerna genom de stora världshändelserna, t ex världskrigen. Överhuvudtaget är det intressant att få följa, på ett mer personligt sätt, en vanlig familjs/släkts liv mot bakgrund av samhällsutvecklingen och händelserna i Sverige och omvärlden.
När jag läser den här boken tänker jag automatiskt på min egen mormor som fick x antal barn varav 10 överlevde och de barnen skulle mormor och morfar skaffa fram mat och kläder åt. De hade det inte fett men på något sätt så klarade de det, men man undrar ju hur de fick det att gå ihop.
Jag gillar såna här släktkrönikor om helt vanliga familjer/släkter. Men inget ros utan ris…jag funderade på några små detaljer medans jag läste.Jag skulle gärna velat ha mer berättande ”inifrån” och inte bara ”utifrån”. Jag hade nog kommit närmare händelserna om kvinnorna själva fått berätta istället för att berättaren ”tittar in” och beskriver det hen ser. Och så saknar jag faktiskt fotografier (hade varit roligt att se bilder på kvinnorna och deras familjer) och/eller illustrationer och kanske också ett släktträd. Att det inte finns några fotografier med kan jag tänka mig är av ekonomiska skäl och det är ju förståeligt, men det hade ju varit roligt att få se kvinnorna och deras familjer på bild. Ett släktträd är ju ingen nödvändighet i o m att det är så lätt att hålla reda på de olika personerna och hur de är släkt med varandra, men det hade varit ett trevligt inslag och gjort det ännu lättare att hålla reda på hela släkten.
Tack Anita Hammarstedt för rec.exet!
Recension från BTJ
Lektörsomdöme
Efter att ha gått i pension 2009 började Anita Hammarstedt skriva en bok om sitt liv. Denna själbiografi blev väl mottagen när den gavs ut och författaren tyckte skrivandet var så roligt att hon ville fortsätta att berätta om sina släktingar. I Fyra generationer kvinnor följer hon sina anmödrar och deras familjer, alltifrån Christina, som under 1800-talets början tvingas föda inte mindre än 6 oäkta barn, till sin farmor Sigrid, som föds 1897. Anita Hammarstedt är en god berättare och hon lyckas göra beskrivningen av kvinnornas vardagsliv spännande. Mycket av innehållet i boken ägnas åt de många barnafödslarna och tyvärr går det ibland lite väl hastigt fram. Det skulle ha varit roligt att få veta mer om de fyra huvudpersonernas tankar och känslor. Men det är ändå en intressant bok och inte minst författarens skildringar från storstaden Stockholm och de sörmländska samhällena Valla och Malmköping är läsvärda. –Inger Wassenius.